Kom tillbaka till mig.
Det är otroligt hur mycket man kan sakna ett djur som har lämnat. Våran fina Nisse lämnade oss för ungefär 3 veckor sedan. Vi vet egentligen inte till fullo ifall det var han som blev påkörd, men katten som blev det dog direkt. Det hände utanför våra grannar, dagen efter var kroppen borta. Antagligen så har en större rovfågel eller räven tagit kroppen, det var ju ett ganska lätt byte. Nisse försvann samma dag som det hände, det är en del pusselbitar som inte faller på plats. Han brukade aldrig vara ute på vägen, han av alla våra katter var ALDRIG där.
Så varför var han där då? Det värsta med allt är att det har satt sig som en klump i både mage och hjärta, men det kan inte släppa för jag måste ha ett bevis på att han är död. Det är stört hur hjärnan kan styra så mycket när man bara vill gå vidare, få ut alla tårar liksom. Men det går inte, för jag har inga bevis. Det är ju ganska logiskt att det är han som blev påkörd, jag menar han försvann samma kväll och enligt vår granne så var det någon av våra, de andra 2 är hemma så då återstår bara han. Men ändå så måste jag ha bevis? Detta är i alla fall väldigt jobbigt, han styrde min vardag så mycket. Alla saker han gjorde, han var väldigt väldigt speciell. Åh, hade nästan kunna skriva en bok om min älskade Nisse. För du har en så stor plats i mitt hjärta, jag saknar dig ofantligt mycket gubben. Kom tillbaka hem, jag väntar ♥


Kommentarer
Postat av: Moa
Det sägs att det sista som lämnar människan är hoppet. <3
Svar:
bobonized.blogg.se
Trackback